Symtom vid myelom

Skriv ut

Myelom orsakar ofta benskörhet, osteoporos, som kan leda till kompression av ryggkotorna. Kotkompressioner kan orsaka mycket kraftig ryggsmärta. Ryggsmärta är ofta ett avslöjande symtom på myelom. Ibland uppkommer osteoporotiska kotkompressioner utan någon uppenbar skada. Små revbensfrakturer kan också uppstå till exempel under en hostattack. Revbensbrotten ger smärta i sidan som kan pågå i ett par månader. Dessa revbensfrakturer kan inte och behöver inte behandlas kirurgiskt. Myelom beskrevs för första gången i den medicinska litteraturen år 1844 - patientens symtom var just smärta på grund av flera frakturer.

Ett annat vanligt symtom är trötthet. Trötthet kan bero på flera olika saker, bland annat anemi (blodbrist). Symtom kan vara andfåddhet eller hjärtklappning. Sjukdomen i sig kan också ge trötthetssymtom.

Elakartade sjukdomsceller, myelomceller, förekommer främst i benmärgen. Benmärgen är den substans som finns inne i skelettet och som tillverkar blodkroppar. Myelomcellerna kan också bilda härdar (knutor, ansamlingar) utanför benmärgen Härdarna kallas plasmocytom. Sjukdomens namn multipelt myelom hänvisar till förekomsten av härdar på många ställen i
 skelettet, något som är typisk för myelom. Plasmocytomen kan också vara enstaka.

 

Myelom bryter ned och försvagar det omgivande skelettet. Myelom förekommer relativt ofta i ryggen, intill ryggraden, där det kan trycka på nerver och orsaka smärta som strålar ner längs ryggen. Den här typen av myelom syns inte på vanliga röntgenbilder, varför orsaken till ryggsmärtan måste utredas med hjälp av datortomografi eller magnetröntgen.

I mer ovanliga fall kan plasmocytom finnas på andra ställen i kroppen, varvid ovanliga symtom kan uppstå. Plasmocytom i hjärnan eller centrala nervsystemet är mycket ovanligt. Plasmocytom utanför skelettet kan visa sig som utbuktningar under huden.

Njursvikt kan förekomma vid myelom och kan pågå länge utan symtom. Trötthet och svullna anklar kan förekomma. Vid njursvikt orsakad av myelom är urinutsöndringen ofta normal och njurpåverkan ger ingen smärta. Illamående kan förekomma vid svår njursvikt. Lindrig njursvikt är relativt vanligt vid myelom.

Njursvikt beror på att äggvita som utsöndras av plasmacellerna samlas i njurarna. När plasmacellerna bryts ner frigörs också urinsyra, eller urat (S-Urat), i blodet. Urinsyra kan samlas i njurarna och orsaka njurskador på samma sätt som vid gikt. Vid svår sjukdom kan kalkhalten i blodet stiga och också orsaka njursvikt. Njursvikt fastställs genom ett blodprov som mäter kreatininhalten i blodet.

Myelom leder ofta till ökad infektionskänslighet. Infektioner i andningsvägarna (övre luftvägsinfektion, lunginflammation och bihåleinflammation) är särskilt vanliga. Lunginflammation orsakad av pneumokocker är en allvarlig infektion som inte är helt ovanlig vid myelom och som går att bota med antibiotika. Om myelomsjukdomen är lindrig, förekommer infektioner knappast oftare än annars.

Myelom kan ge upphov till skador i det perifera nervsystemet, perifer neuropati, vilket kan yttra sig som domningar, stickningar, krypningar eller smärtor i framför allt händer och fötter. Det är idag även känt att vissa läkemedel mot myelom kan ge upphov till perifer neuropati och det är därför viktigt att du som patient är observant och att du snarast meddelar sjukvårdspersonal om symtom på perifer neuropati skulle uppstå.

Denna sida ses bäst i Internet Explorer 5.0 eller senare. © Janssen AB 2011 - Senast uppdaterad: Den 02 June 2016. Denna webbplats är upprättad av Janssen AB, som ansvarar för innehållet Janssen AB * Box 4042 * SE-16904 Solna * Phone: +4686265000 * Fax: +4686265100  Den är avsedd för personer bosatta i Sverige.